​Stormländerna

Våra hjältar spårar en liten grupp skogstroll väster om Skoogslax in i den vilda och mörka skogen Vildhjarta. När de efter några dygn i vildmarken hinner ikapp oknytten försöker våra hjältar att först smyga sig på den lilla gruppen troll som verkar vila ut runt en lägereld i skymningen.

Ragnar och Otar försöker med ett försiktigt närmande men Raning tar på sig att snabbt komma närmare trollens läger. Ragnar och Otar försöker då komma ikapp Raning och det hela slutar med att trollen upptäcker dem. Trollen griper efter sina vapen varpå våra hjältar också tar till vapen och en strid utbryter.

Under striden uttrycker Otar högljutt sitt missnöje med Ranings handlande som ledde till att de blev upptäckta. Raning kastar i stridens öppningsskede bort sin yxa vilket tvingar honom att strida med sina bara händer. Detta tillsammans med hans annars stapplande och snurriga bidrag under kampen gav bara ved på elden av frustration emot honom.

Gudarna och förfäderna verkar inte vara på Ragnars sida som tappar fotfäste gång efter gång och vars prestation lämnar mycket att önska.

Den enda som presterar väl är Otar och det är endast med hjälp av ödet som våra hjältar lyckas besegra skogstrollen.

När de söker igenom de fallna trollen och deras läger finner sällskapet en ornamenterad huggsabel i järn, fylld med runor och inskriptioner. Nu börjar en stor diskussion mellan våra hjältar angående vem som skall ta hand om artefakten och vad de skall göra med den.

Ragnar menar att sällskapet borde byta vapnet mot silver hos en rik storman eller jarl.

Otar menar att svärdet är en artefakt från hans klans moderklan Korpp och att artefakten borde användas för att hjälpa de två klanerna att försonas.

Raning menar att svärdet är en religiös relik som borde överlämnas till pliktkung Rafvnr "Stormfrome" i Fyrvaara.

Under diskussionen tjänar Raning på sin berättarkonst och får tillslut hela sällskapet att gå med på att ta svärdet till Fyrvaara och överlämna det till Rafvnr "Stormfrome".

Sällskapet ger sig av.