​Stormländerna

Ett troll begravt?

När gryningen kommer beslutar sällskapet att vänta på gården och resa till tinget som skall hållas om några dygn.

 

Tyr tar tillfället att under väntan närma sig sändebudet från Brunkje, Gad Eriks son. Han fiskar information om klanen och deras furste. Han får veta att;

- Klanen har byggt starka försverk runt Morkvattnet.

- Klanfurste är Erik Dorfuls son.

- Klanfursten har en uppsjö av frillor och ännu flera frillobarn.

 

Han försöker övertala Gad att om Asksköldarna utropar en jarl över De Steniga Slätterna så kan deras ställning komma att hota Brunkjes makt eftersom det då endast skulle finnas två huvudsakliga makter på norra sidan om fjorden. Ödet är med Tyr och Gad antyder att klanen inte har något att frukta från Asksköldarna och att det är snarare de som kanske borde vara försiktiga så att de inte går Ståhlnäfarnas öde till mötes.

 

Han tar informationen till Ragnar som tackar honom hjärtligt för denna information. Kanske ligger det ett troll begravet när det kommer till Brunkje?

 

Samtal på gården

Skanke närmar sig Sambal och försöker hjälpa honom ställa sig in hos Asksköldarna. Han övertalar Sambal att söka upp Borke och föeslå att han skall blota trälar för stormgudarnas gunst inför det uppkommande valet av jarl.

 

Sambal söker upp stormannen och berättar om trälblotande. Stormannen och hans närmaste tycker att idén är utmärkt och tackar.

 

Dovir tar Skanke åt sidan och talar ut om händelserna på Stöngs gård med Den fria hirden. Han vill försäkra sig om att deras frändskap fortfarande står fast och att det inte finns något ont blod dem emellan. Skanke accepterar frändskapet i förståelse och de två hjältarnas relation är styrkt.

 

Runes minnesfest

Så kommer Runes minnesfest. I det mystiska skymningsljuset samlas gårdsfolket med de tillresande klanfolket från Färja, Norrfyr, Bröte och De Steniga Slätterna. En gigantisk fest tar vid och sällskapet får i egenskap av Ragnars fränder en plats i den stora hallen. Dock så får de och Ragnar nöja sig med en plats vid långborden i hallen mitt, alla hans bröder med familj sitter i högsätet tillsammans med Borke.

 

Festen böjar med stormikjalters och deras blåblotars mässande, små djur blotas för att nerkalla Solveis barmhärtighet och hälsa över festen och gården, dem religiösa cermonierna leds av ingen mindre än Tora Holgrims dotter, Runes syster, storgode av De Steniga Slätterna.

 

Grillade vildsvin insmorda i smör och honung, rostade köttstycken, rostade lökar och svampar med torkat och saltat kött från nöt och gris. Rökta köttstycken och korvar. Torkat, saltat och rökt kött av säl och ulvrossar. Grönsaker och rovor. Nybakade bröd, dryck smaksatt med honung, mjöd och den högt skattade vinteräppelsmjöden från Fyrvaara.

 

Alla gäster får varsin bricka snidad i kopparblom med scener från fjordens, De Steniga Slätternas och klanens historia, vackert färglagda. Alla får varsitt dryckeshorn från oxe eller ko.

 

Tyr, Skanke och Dovir anstränger sig för att vara nyktra.

Ragnar, Gorm och Sambal låter drycken flöda.

 

Festen är storslagen och Borke verkar inte spara några utgifter för hans faders minnesfest. Lyror, lurar, kohorn, flöjter, trummor och slagverk sätter stämmning och musik till festen. Stormännen och gårdsherrarna berättar historier sjunger sånger och kvädar om Runes liv, gärningar och död.

 

Det blir så dags att dela ut arvegodset;

- Fyra kastyxor som den mördade ständigt bar i bältet

Hallen ropar, skriker, stampar i golvet och slår nävarna i långborden och arvet går till Harald, Runes andre son.

 

- Den beryktade skäggyxan, det främsta av arven

Borke, hans närmaste, hird och familj hojtar hans namn.

Ragnar och Gorm brölar hans namn och får med sig hallens gäster, arvet går till Ragnar.

Borkes folk och familj är synligt upprörda och framförallt Runes frillor med frillobarn förargas över detta.

 

- Hans ringbrynja, det näst betydande arvet

Borke och hans folk försöker tillförskansa honom brynjan men något går allvarligt fel och Runes äldsta frillobarn Ese får arvet.

 

- Hans silverararmband, 2000 gram silver

Ragnar med sällskapet hojtar Borkes namn, arvet tillfaller stormannen som är synligt förolämpad över att ha fått det minsta av arven.

 

Borkes rykte och ära är helt klart skadad efter cermonin.

 

Festen fortsätter och mitt i natten är det dags för Runes torrdöd. Klanfolket tänder facklor och vandrar ut till torrdödsplatsen under den stjärnklara himlen. De lägger den mördade klanfursten och alla som dog i attacken på gården till vila. Runes lik placeras på ett altare av stenar och storgoden Tora mässar om hur fursten och de andra nu kastats ut i den kaosstorm som omgärdad Trudvang, att deras mäktiga gärningar i livet och deras styrka kommer hjälpa de besegra kaoset och finna vägen till Storme.

 

Borke ger Runes dödskväde, men han är drucken och skammen från händelserna inne i hallen gör att kvädet inte blir något speciellt.

 

Envig!

Festen fortsätter i hallen in på småtimmarna. Tyr lägger märke till att frillobarnet Ese och hans familj ger honom det onda ögat. De kastar glåpord och hån mot honom. De är upprörda över att Tyr vanärade Rune genom att släpa runt på hans lik.

 

Vår hjälte kastar sin mugg mot dem och Ese tar på sig sin faders brynja, greppar sin sköld och yxa och vinglar mot Tyr. Ese utmanar honom på envig till döden men Dovir försöker gå emellan och blir våldsamt bortknuffad. Tyr försöker få Ese att ta reson men han går inte att resonera med och attackerar, vår hjälte undviker anfallet utan problem. Ese hålls fast och gästerna brölar, skrattar och skanderar; "Envig!"

 

Ute på gården samlas alla för att skåda envigen mellan Tyr och Ese. Dovir erbjuder sig att vara Tyrs kämpe, Ragnar försöker övertala Gorm att vara hans kämpe men Gorms argument; "Ditt kvinnosköte!" Går inte att besegra. Det slutar med att Ragnar erbjuder sig att vara kämpen och Dovir backar tillbaka.

 

Envigen mellan vår hjälte och frillobarnet Ese, två söner till Rune, den ena med fadern skäggyxa och den andra med faderns brynja, blir episk.

 

Båda är druckna och Ese inleder med att snabbt såra vår hjälte. Ragnar regnar hugg efter hugg mot sin motståndare och splittrar hans första sköld. Ödet står vid hans sida, han splittrar sin motståndares andra sköld och får in tre fullträffar på Ese, men ingen penetrerar brynjan! Ese försöker desperat landa en träff på sin motståndare och vår hjältes första sköld splittras.

 

Vår hjälte försöker attackera mindre skyddade områden på sin motståndare och landar en träff. Kampen fortsätter och åskådarna hojtar och skrattar. Ödet står vid Ragnars sida och han släpper sin sköld, tar skäggyxan i båda händer, kommer inannför Eses sköld och splittrar motståndarens skalle med ett mäktigt hugg.

 

Vår hjälte tar Eses brynja och lämnar resten av ägodelarna till Tyr.

 

Under morgondagen tar Sambal ut Dovir, Gorm och Tyr på jakt men de har ingen lycka på dem karga slätterna.

 

Tinget på De Steniga Slätterna

Tingsplatsen ligger mellan Färja och Norrfyr nära kusten mot Sälklipporna. Den ligger på en ensam kulle som dominerar omgivningen, längst med kullens krön finns ruinerna efter en ringmur. I mitten av ringmuren, högst upp på kullen, växer en uråldrig och storslagen ek. Under eken ligger benresterna efter otaliga blot.

 

Tinget öppnas av storgode Tora som mässar, blotar och utlyser tingsfreden.

 

Asksköldarna håller sig för sig själva och försöker välja en klanfurste. Tre kandidater är tydliga;

- Storfru Sif Hjalmes dotter, hövding av Norrfyr.

- Storman Sveiker Kviskes son, hövding av Bröte.

- Storman Borke Runes son, hövding av Färja.

 

Det verkar som om Sif har det största stödet i klanen men Ragnar, Sambal och Gorm lyckas bidra med att stärka Borkes sida och han blir vald klanfurste.

 

De andra klanerna vid tinget diskuterar allehanda spörsmål men det som dominerar samtalen är;

- Det stundande kriget runt fjorden

- Trollfolken runt Trollmark

- Havsvargarna i Sälklipporna som har börjat attackera allt flera skepp och som nu också gör det svårt för klanerna att jaga bland klipporna

- Det förväntade jarlavalet och om klanerna i över huvud taget skall välja en jarl

- Det drastisk ökade priset på timmer till följd av klan Skoogs handelsförbud med Pilsätra.

 

De betydande klanerna vid sidan av Asksköldarna är Säl, Stordalke och Tindraing.

 

Borke och hans klan försöker så få tinget att utropa honom till jarl men tinget är svårflörtat. Det går flera dygn av övertalande och Dovir, Gorm och Sambal gör sitt för att bidra till valet. Storgoden Tora mässar också om behovet av en jarl i dessa orostider, att den sista jarlen av De Steniga Slätterna dräptes av havsvargarna när de anlände till Sälklipporna för flera fimbulvintrar sedan och att det nu är hög tid för en ny jarl.

 

Borke följer då Sambals tipps sedan tidigare och låter blota så många som två dussin trälar och flera andra kreatur. Den mäktiga eken tyngs ner av alla gåvor till gudarna. Tingets vilja vänder och när det blir dags för att rösta ställer sig alla de betydande klanerna bakom honom, även om vissa mindre klaner vägra, och han väljs under brölande och rop.

 

Under blotande av trälarna närmar sig Skanke Tyr och talar med honom. Han påminner honom om att detta är var herremännen gör med mindre män och att sådana som Skanke och Tyr borde hålla ihopp och hålla varandra om ryggen. Tyr håller med och de båda hjältarnas frändskap är stärkt.

 

Borke låter "kröna" sig med en torc på två kilo silver, vackert smidd och smyckad med bilder som skildrar händelser från gudaberättelserna och från De Steniga Slätternas historia. Jarlatorcen är smyckad med bärnstenar och andra mindre ädelstenar. Många oxar och andra kreatur blotas och deras kroppar bräns på ett stort bål. Över askan på två blotstångsringar i järn, täckta med runor och bilder, svär sedan klanfurstarna jarlen lydnad och jarlen svär jarlaeden, att försvara alla under hans styre och att vara generös.

 

Ett nygjort högsäte bärs fram, en stor stol i kopparblom smyckad med bilder och runor, på den högra sidan vilar sälar bland klippor och på den vänstra stenar och boksap. Stolen är vackert färglagd. Högsätets rygg är en gigantisk rundsköld och stormikjalter från Asksköldarna samlar askan från blotet och färgar den stora skölden asksvart.

 

Tinget avslutas och våra hjältar beslutar att resa till Morkvattnet för att undersöka allt med Brunkje.